Det börjar märkas

A-K: Äntligen har det börjat bli verklighet! Imorgon bär det iväg, IMORGON! Jag känner mig inte riktigt som mig själv. Nyss började jag fnissa högt över att jag lagt kameraladdaren i samma påse som reseapoteket...lite tokigt kanske, men INTE anledning för hysteriskt fnissande. Jag känner även brist på struktur. Ena stunden väljer jag linnen. På vägen till ryggsäcken tappar jag tråden, lägger linnet åt sidan och börjar istället tömma över ansiktstvätt i mindre flaska.
Funderar på att ta en paus helt och hållet och titta på nån rolig serie. Det känns som om jag behöver skratta av mig lite, det liksom bubblar inom mig!!